”Tillsätt en medborgarrättsminister”

Artikeln även publicerad av SVT Opinion.
_______

”Sverige är i dag ett brokigt lapptäcke av nationaliteter och etniska grupper. Där ryms en enorm mängd kunskaper och erfarenheter som måste tillvaratas bättre än vad som sker”, skriver Amineh Kakabaveh, Siv Holma, Bengt Berg och Torbjörn Björlund

Vi som är undertecknare skrev en motion förra året med förslag på att ersätta integrationsministern med en medborgarrättsminister. Flera forskare och debattörer har också länge påtalat bristerna i integrationspolitiken.

Regeringen har nu avskaffat posten som integrationsminister. Det kan tolkas som att den svenska integrationspolitiken kört fast i gamla hjulspår. Statsministern har förklarat att alla departement nu ska syssla med integration. Men när alla ska ta ansvar blir det lätt så att ingen gör det.

Den politiska tillämpningen av begreppet “integration” har inneburit att invandrade svenskar har definierats i kollektiva termer. Människor med utländsk bakgrund har betraktats som medlemmar av ett kollektiv där alla i gruppen har gemensam bakgrund, etniskt, kulturellt och/eller religiöst.

Ett genomgående drag i svensk invandrarpolitik har varit en strävan efter integration där man ska integrera människor gruppvis. De som har förlorat på detta är särskilt ungdomar och kvinnor i våra förorter.

Ett av de allvarligaste problemen med svensk integrationspolitik är att den har varit helt könsblind, vilket fått förfärande följder. Det finns en rad forskning som visar att tusentals kvinnor och unga flickor som är utrikesfödda utsätts för trippelförtryck.

Bland annat filosofen och feministen Susan Moller Okin kritiserar integrationspolitiken som råder i flera västländer samt mångkulturalismens liberala teoretiker, som hon anser bortser från jämställdhetsperspektivet och osynliggör individens rättigheter.

Konsekvenserna har vi sett. Upploppen i våra förorter förra året var ett tecken på orättvisor och diskriminering som drabbat ungdomar. Integrationspolitiken har inte minskat bostadssegregationen, arbetslösheten eller det förtryck som många kvinnor och unga utsätts för.

Det är omöjligt att garantera medborgerliga fri- och rättigheter för individen och samtidigt hoppas på en gnisselfri samexistens mellan olika kulturer.

Olika minoriteters kulturella rättigheter kan inte garanteras när dessa grupper inom sig undertrycker de individuella rättigheterna för till exempel unga flickor och kvinnor. I många patriarkala kulturer saknar kvinnor, flickor och ungdomar medborgerliga rättigheter.

Att så många ungdomar har anslutit sig till jihadisterna i Irak och Syrien är ytterligare ett varningstecken. Samhället måste göra konkreta satsningar för att inkludera utsatta ungdomar.

I vårt samhälle finns olika former av strukturell diskriminering som måste mötas mycket kraftfullt med politiska åtgärder, särskilt för romska grupper, afrosvenskar och hundratusentals barn och ungdomar som är utsatta för olika former av förtryck, som  barn- och tvångsäktenskap och andra begränsningar i sina livsval.

Sverige har inte undgått att påverkas av den internationella utvecklingen med krig, fattigdom, förföljelser och stora flyktingströmmar. Sverige är i dag ett brokigt lapptäcke av nationaliteter och etniska grupper.

Där ryms en enorm mängd kunskaper och erfarenheter, vilka utgör en intellektuell, kulturell, social och ekonomisk resurs, som måste tillvaratas bättre än vad som sker.

Vi har miljonprogramsområden, som är tömda på människor med ”svensk” bakgrund. Många klasser i förorternas grundskolor har en oproportionerligt stor andel elever med invandrarbakgrund.

Vi har ett segregerat samhälle där folk med utländsk bakgrund i praktiken både berövas möjligheten att tillvarata sina medborgerliga rättigheter och ibland även fullgöra sina medborgerliga skyldigheter.

Om vi betonade individens medborgerliga rättigheter, särskilt kvinnors och barns rättigheter, i stället för att tala om integration av etniska kollektiv skulle mycket vara vunnet.

Resurser som nu fjättras i traditionella kulturmönster hos befolkningen i storstädernas förorter skulle kunna frigöras.

Att lägga om den svenska integrationspolitiken från att vara baserad på integration av olika etniska kollektiv till att grunda sig på individers medborgerliga rättigheter är en tung och arbetskrävande uppgift som kräver specifika kunskaper och insatser.

I stället för att avskaffa integrationsministerposten borde därför en minister för medborgarrättsfrågor tillsättas.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s