Debattartikel om kvinnors fullständiga medborgerliga rättigheter

Dags för fullständiga medborgerliga rättigheter mellan könen!

Det finns en rad olika hinder som gör att de medborgerliga fri- och rättigheter som erkänns genom konventioner och lagstiftningar inte praktiseras i verkligheten. Idag lever vi ett klassamhälle. Löneskillnaden mellan män och kvinnor har ökat. Rasistiska och främlingsfientliga krafter är på frammarsch.

Men det är även fundamentalistiska och religiöst konservativa grupper, som har ökat sitt inflytande både hemma och i andra delar av världen. Inte nog med det. Det sexuella våldet, sexuella trakasserier, lönediskriminering, förtryck och mord i heders namn, samt tvångs- och barnäktenskap är omfattande. Naturligtvis får vi heller inte glömma våldet mot kvinnor, ett våld som kan vara det nationellt och internationellt mest utbredda brottet mot de mänskliga rättigheterna som vi känner till idag och som stadgas i FN:s kvinnokonvention.

Några av oss arbetar eller har arbetat i förorternas skolor och fritidsgårdar. Vi har alla verkat inom föreningar och organisationer där vi har mött kvinnor och barn som i hederns namn har berövats sina fri- och rättigheter.

Medierna rapporterar fortlöpande om hur kvinnoförtrycket kan leda till
öppet våld. Några exempel:

● Maria hedersmördades av sin bror i Landskrona i april förra året.

● En ung afghanska hedersmördades brutalt i en av Stockholms förorter. Domen avslöjades för inte så länge sedan i medierna.

● I februari i år avslöjades hur tre män reste från Holland till en lägenhet i Farsta för att hedersmörda en ung kvinna och hennes man för att hon, mot familjens vilja, hade gift sig med mannen.

● I somras mördades en 19-åring flicka av sin mans bror i en Stockholmsförort.

● En iranskfödd kvinna fick sina läppar avskurna av sin man som är läkare.

● Två ytterligare tonåringar med utländsk härkomst ”föll” förra sommaren från balkongen, alternativt begick ”självmord”, också detta i en av Stockholms förorter.

● I Västerås mördades en 33-årig kvinna av sin man på en offentlig plats.

I alla dessa fall har personerna varit aktuella hos någon myndighet. I de flesta fall har polisen känt till att det fanns överhängande hot mot kvinnorna. Ändå har ingen av kvinnorna kunnat räddas.

Samhället i stort tycks ha nonchalerat de tecken som tidigt tydde på att dessa unga kvinnors liv var i fara. Hur många fler som har mördats vet vi inte, eftersom brottsrubriceringen ibland är missvisande. Detta dubbelspel präglar också statistiken där hedersmorden lyser med sin frånvaro.

De senaste månaderna har SVT:s Uppdrag Granskning visat hur vissa religiösa samfund förnekar kvinnors grundläggande rättigheter, som att kunna skiljas eller anmäla våld. Detta är bara en droppe i havet. Inom religiösa samfund sker ofta en öppen diskriminering av kvinnor, inte minst genom en könssegregering inom organisationerna.

Vi möter kvinnor och flickor som berättar att de kallas för ”horor” om de inte följer den religiösa församlingsledarens påbud ifråga om klädsel och beteende. Vi känner till rapporterna om ”köksolyckor” och balkongflickor, om oskuldsintyg och mödomshinneoperationer, om barn som tvingas att ingå äktenskap mot sin vilja.

Ungdomsstyrelsens omfattande undersökning Gift mot sin vilja (2009) visar att det i dagens Sverige finns drygt 70 000 ungdomar som kan ha blivit berövade elementära rättigheter som att själva kunna välja till exempel en framtida livspartner. Frågan är hur samhället och makthavarna skulle agera om dessa 70 000 var ”etniskt svenska” ungdomar?

Det finns en vilja hos många att göra något, men rädslan för att bli kallad för ”rasist” har lett till passivitet. Barn och kvinnor med utländsk bakgrund har fått lida i decennier, utan att samhället ingriper. Politiska makthavare har låtit patriarkala konservativa religiösa krafter och ideologier bestämma över kvinnors och ungas individuella fri- och rättigheter. Vårt samhälle har låtit ett parallellt samhällssystem växa
fram som styrs efter sina egna lagar.

Hedersförtrycket är en grundläggande del av det patriarkala förtrycket. Det finns tyvärr i hela världen, och det utövas av många samhällsgrupper på olika sätt. Hedersmord är ofta kollektivt sanktionerat och fler än en gärningsman kan vara inblandade. Därför behövs det större kunskap, bättre verktyg och starkare åtgärder för att förebygga mord och förtryck i hederns namn.

Samhällets politiska och sociala organ bär ett särskilt ansvar för detta. Mänskliga fri och rättigheter är universella och odelbara och kan inte relativisternas. Vi måste protestera och visa vår intolerans mot dessa alla förtryck. Därför ställer vi dessa krav:

● Gör kvinnokonventionen och Barnkonventionen till svensk lagstiftning.

● Tillsätt en haverikommission som utreder alla mord i hederns namn,
särskilt de så kallade balkongflickorna.

●  Tillsätt en kommission som utreder rättsväsendets agerande när gäller
våldtäktsutredningar.

● Inför handlingsplaner mot rasism och hedersvåld i skolor och socialtjänst.

● Skapa instrument som gör att poliser kan identifiera hedersmord. Flera av våra grannländer har lyckats bättre med att känna igen och förebygga denna typ av våld än Sverige. Frågan är hur många liv som måste gå till spillo innan de nödvändiga insatserna görs?

Kraven syftar till att nå ett övergripande mål – att säkra att samtliga medborgare ska kunna åtnjuta demokratiska rättigheter utan inskränkningar.

Kurdo Baksi, journalist och skribent
Maria Rashidi, ordförande i Kvinnors Rätt
Amineh Kakabaveh (V), ordförande för Varken hora eller kuvad
Haideh Daragahi, doktor i idéhistoria, samhällsdebattör
Halala Rafi, samordnare i IKKR och kvinojouren NINA
Margareta Olofsson, ordförande för Rädda Barnens Hedersgrupp i Stockholm
Azar Mahloujian, författare och aktivist
Devrim Aslan, ordförande för VHEK Norrköping
Ekim Caglar, frilansskribent och styrelseledamot VHEK
Eva Nauckhoff, genusvetare och styrelseledamot VHEK
Sedika Muhammadi
Farideh Rezai, ordförande Iransk kvinnokamp
Iréne Matthis, Grupp 8
Anna Steele (FP), ordförande för Liberala Kvinnor
Gertrud Åström, ordförande för Sveriges Kvinnolobby
Arne Ruth, journalist och skribent samt före detta chefredaktör för DN Kultur
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s