Politiker måste göra upp med sin beröringsskräck för hedersfrågan

Artikeln publicerad på SVT-Debatt idag.
__________________________
Politiker måste göra upp med sin beröringsskräck för hedersfrågan

HEDERSVÅLD Sverige står inför stora politiska utmaningar. Arbetet för jämställdhet och mot mäns våld mot kvinnor har fått ytterligare en dimension – det hedersrelaterade förtrycket och våldet, skriver Vänsterpartiets Amineh Kakabaveh, Margareta Olofsson, Inger Stark, Ann- Carin Landström, Mari Engel,  Karin Rågsjö, Kerstin Åkare,  Devrim Arslan, Irja Berglund, Siv Holms och Shahla Rashed.

Det är nu 11 år sedan Pela Atrushi mördades. Dessförinnan mördades Sara. Men särskilt uppmärksammat blev våldet mot kvinnor i hederns namn i och med Fadime Sahindals massmediala framträdande och faderns mord på henne en tid därefter. Därefter har ytterligare hedersmord inträffat.

Till denna bild hör också ett antal slarvig utredda fall av  s.k.”balkongflickor”, flickor och kvinnor som förmåtts ta livet av sig genom att de ”fallit” från eller kastats ut från en balkong. Trots dessa grova brott finns det en uppenbar handfallenhet inför dessa förbrytelser bland svenska myndigheter och politiska partier.

Av en rad grumliga skäl vill de inte se vad som sker. Saken är den att det saknas ett tydligt ställningstagande mot hedersförtrycket av rädsla för att bli förknippad med SD. Att jobba antirasistiskt och feministiskt handlar om att ta ställning mot SD:s politik och samtidigt ta ställning mot alla former av förtryck oavsett vem utövaren är eller vilken tillhörighet utövaren har. Att vänster  och feministiska rörelser bidrar med solidaritet och bekämpar både rasism och andra former av förtryck när de stödjer invandrade kvinnors kamp!

Hederskulturerna är en del av patriarkala strukturer och förtrycket och våldet är kollektivt sanktionerade, något som även kvinnorna är stor del av. Det handlar om familjens och särskilt mannens heder och anseende – hans ”namus”, vilket innebär att kvinnans sexualitet tillhör honom och andra i familjen. Ett ”opassande” uppträdande skadar hans heder.

I många samhällen där klanstrukturer är starka har mannen kontroll över sin hustru, sin familj och de måsta alla följa klanens bud. Bryter någon mot klanens bud skadas klanens anseende. Alla måste alltså inordnas i denna feodala patriarkala ordning där kvinnan och barnen är längst ned på samhällsstegen.

Man skulle kunna tro att denna ordning löses upp i ett samhälle som det svenska. Men så är det inte. Arbetslöshet, bostadssegregation och flera andra former av utanförskap gör att de s.k. hederskulturerna och kvinnoförtrycket förstärks. Många kvinnor från t.ex. Rosengård, Tensta/Rinkeby och Botkyrka berättar att deras levnadssätt var modernare i de gamla hemländerna, att de kunde klä sig som de ville, sminka sig som de ville. Nu, i utanförskapet i Sverige, måste den gamla identiteten bevaras och förstärkas. Det som var tillåtet i hembyn i t.ex. Turkiet, Kurdistan, Mogadishu, i Irak blir förbjudet här i Sverige.
De svenska politiska partierna utan undantag lider av rädslan att framstå som främlingsfientliga, som islamofobiska eller som rasistiska.

Man hävdar vidare att det är förmätet av oss att försöka ”pådyvla” utrikes födda i vårt land våra värderingar. Att man inte visar tillbörlig respekt för andra kulturer. Man beskylls för att uppträda som Sverigedemokrater.  Det är naturligtvis fullständigt nonsens.

Vad många gör är att bevara ett förtryck som inga andra än patriarkala, fundamentalistiska och kvinnofientliga liksom främlingsfientliga krafter är betjänta av.
Hederskulturen har ytterst ingenting att göra med vilken religion eller nationell tillhörighet man har. Hederskulturer har funnits och finns i flera länder med skilda religioner. Det hindrar dock inte att religionen används för att rättfärdiga hederskulturerna. Gemensamt för dem alla är dock att de är hierarkiska och att kvinnorna är berövade bestämmanderätten över sina egna liv.

Detta kvinnoförtryck är av förhistoriskt ursprung och inte så enkelt att upphäva.  Därför räcker det inte enbart med lagstiftning, även om det säkerställer individernas rättigheter juridiskt sett. Alla de tiotusentals barn och ungdomar som är föremål för tvång och arrangerat äktenskap berövas den individuella rätten.

Hedersförtrycket är oerhört djupt rotat i människors värderingar och sinnen och leder vid mötet med moderna förhållanden till svåra valsituationer och smärtsamma konflikter. Det krävs dialog med utövarna.

Det krävs insatser från polis, sociala myndigheter, skola, lärare, kuratorer m.fl. Det krävs att bostadssegregationen och diskrimineringen på arbetsmarknaden upphävs. För att detta skall bli verklighet krävs inte bara en lagtext nedtecknad på papper. Det krävs en annan bostadspolitik och att alla de samhällsinstanser som har beröring med hederskulturerna ges ekonomiska och personella resurser att ta itu med de uppgifter som åläggs dem. Det handlar om att all personal vid dessa myndigheter ges en grundlig utbildning så att de får en djupare förståelse för och insikt i hur de s.k. hederskulturerna fungerar. Det är ett stort och viktigt arbete. Det handlar om kvinnors och ungdomars liv och deras mänskliga rättigheter.

Ett försvar av kvinnors och barns rättigheter har inget med bristande respekt för andra folks kulturer att göra. Det är inget uttryck för ”kulturimperialism”. De som talar om kampen för kvinnors rättigheter som ett uttryck för kulturimperialism tycks föreställa sig att förtryckta kvinnor inte förmår se imperialismen som en fiende. Man undrar vad det är för ett förakt som döljer sig bakom ett sådant resonemang och vem det gynnar.

Amineh Kakabaveh, Riksdagsledamot, (V)
Margareta Olofsson, fd. Socialborgarråd Stockholm (V)
Inger Stark, fullmäktigeledamot Stockholm(V)
Ann- Carin Landström, partistyrelseledamot (V)
Mari Engel, kommunfullmäktigeledamot Stockholm (V)
Karin Rågsjö, partistyrelseledamot och vice gruppledare Stockholm (V)
Kerstin Åkare, Kommunfullmäktigeledamot, Upplands- Bro (V)
Devrim Arslan, Arbetsmarkand och utbildningsnämnden (V) Norrköping
Irja Berglund, Kommunfullmäktigeledamot (V) Norrköping
Siv Holms Riksdagsledamot (V)
Shahla Rashed kvinnoaktivist (V)
Alia Mirza, kvinnoaktivist (V)
Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s