Monthly Archives: september 2011

I Flamman om sex timmars arbetsdag

Artikeln nedan publicerades i det senaste numret av Flamman.

Jobba sex timmar gynnar kvinnorna

Vänsterns motkrafter för att bekämpa kapitalismen och könsmaktsordningen kan inte bara handla om att belägga arbetsgivare med högre avgifter för visstidsanställa eller att på olika sätt stärka välfärden. Det behövs också ideologisk kamp och strukturella förändringar i samhället.
När det gäller könsmaktsordningen krävs förändringar i utbildning, karriärmöjligheter och arbetstider.

Vänsterpartiet har i årtionden drivit frågan om sex timmars arbetsdag – och gjort det för att åstadkomma en strukturell förändring av könsmaktsordningen på arbetsmarknaden.
Kampen för sex timmars arbetsdag har under senare kongressperioder kommit i skymundan. Man har inriktat sig på ”välfärd”, där begreppet välfärd fått en alltför snäv definition, vilket i grund och botten inneburit att partiet inte fullt ut levt upp till sina egna ideal av att vara ett socialistiskt och feministiskt parti.
Det borde därför vara en självklarhet för oss som bekämpar klassamhället och könsmaktsordningen att göra det på ett sådant sätt att man ger kvinnorna samma möjligheter som männen att komma ut på arbetsmarknaden och att arbeta heltid.
Att inte ha arbetstidsförkortning med sextimmarsdagen som mål vore att lämna över en viktigt fråga när det gäller kampen mot könsmaktsordningen till ett Miljöparti, som för maktpositioners skull kan göra vilka uppgörelser som helst, eller till Feministiskt initiativ som visserligen är ett feministiskt parti, men inte ser till klassperspektivet.

Det hävdas inte sällan att det inte finns ekonomiska resurser till en arbetstidsförkortning. Det beror naturligtvis på hur man bär sig åt mär man gör det. Det har också sagt att det sker så stora förändringar på arbetsmarknaden med flextider och annat så kravet inte längre är aktuellt. Undersökningar visar emellertid att kravet på arbetstidsförkortning med sextimmarsdagen som mål har starkt gehör. Dessa undersökningsresultat är en följd av och grundar sig på konkreta erfarenheter från arbetslivet. Därför kan de inte förbises eller avfärdas.
Sextimmarsdagen skulle på sikt medföra en starkare välfärd, särskilt inom vård och omsorg där kvinnorna är i majoritet bland de som jobbar deltid eller visstid och med lägre lön.

Högerkrafterna har sin egen agenda som de kallar för ”jämställdhet” genom skattemedel till hushållsnära tjänster, barnpassning och vårdnadsbidrag. Allt i syftet att göra det lättare för rika män att slippa ta ansvar för det arbete som traditionellt brukar vara kvinnogöra.
Om alla får kortare arbetstid så hinner alla med att både arbeta och sköta hemmet. Det blir fler meningsfulla jobb till alla och ingen behöver hänvisas till att bara städa hos andra. De pengar som samhället lägger på att subventionera tjänster åt redan välbärgade ska i stället läggas på att korta arbetstiden för alla.

Den borgerliga politiken minskar inte kvinnors långtidssjukfrånvaro och ökar inte deras möjlighet till arbete. Den höjer inte deras lön. Den låser in kvinnorna i hemmen. Därför finns det ännu fler argument för att driva kravet på sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Och detta utesluter inte de andra kraven som vi har om rätt till fasta jobb på heltid.
Därför hoppas jag kommande partikongressen beslutar att en planmässig genomförd arbetstidsförkortning med sextimmarsdagen som mål en högre prioritet än hittills i kampen mot den rådande könsmaktsordningen på arbetsmarknaden.

Debattartikel på Svt debatt ang ungdomars bostadssituation

Bostadslösheten är enorm bland studenter och ungdomar i de flesta stora städer, och då särskilt i Stockholm. Nyligen har SFS bekräftat behoven av studentbostäder.  Hela artikeln kan ni läsa här.

Hemma från Guatemala

Har kommit hem efter flera dagars resande från Guatemala! Valet de 11 september blev dessvärre ett nederlag för vänster och radikalism – något som var väntat då landet styrs av en oligarki. Vänstern hade inte någon chans att komma ut i medier och på grund av säkerhetsaspekten går det heller inte att ha öppna möten med väljarna. Det gamla regeringspartiet som kallar sig socialdemokrater, ledda av den förre presidenten, har helt raderats ut. Det gick rykten om att gamla Colom-väljare denna gång röstade på det nyliberala partiet Lider. Generalen Otto Perez som har blodiga händer fick flest röster. Han fick dock inte den tillräckliga majoriteten för att vinna. Det blir en ytterligare omgång mellan honom och Lider.

Vi besökte olika byar och orter där den enade vänstern (Winaq, Ann och URNG) Frente Amplio inte fick ställa upp med sina kandidater i kommunvalet. Totalt 251 kandidater från valalliansen förvägrades den rätten. Vi träffade nobelpristagaren Rigoberta Menchu, på valmöte och på sittkonto,  den f.d. gerillaledaren och nuvarande ordf. för ANN. Vi besökte även URNG:s högkvarter i Guatemla City. Även om vänstern har fått lida så finns den ett hopp om en bättre framtid, nu när den radikala vänstern tillsammans med Winaq som är urbefolkningens parti har bildat Frente Amplio.

Nedan pressmeddelande handlar om syftet med resan till Guatemala

Amineh Kakabaveh riksdagsledamot (V) och Ann Margarethe Livh, gruppledare för (V) i Stadshuset och tillika ordförande för Vänsterns Internationella Forum (VIF) åker i dag till Guatemala för att bevaka det allmänna valet som hålls den 11 september.

– Valet den 11.e september är ett ödesval för Guatemalas fattiga och för Guatemalas kvinnor, säger Amineh Kakabaveh.

För bara någon månad sedan stoppades regeringspartiet UNE:s  presidentkandidat Sandra Torras från att ställa upp, vilket lett till att UNE nu inte har någon kandidat.

– Att stoppa kandidater är självklart olagligt, men lagen respekteras inte i Guatemala, där den yttersta högern och olika drogsyndikat har makten. Högerkrafterna och drogsyndikatens kandidat är generalen Otto Pérez som har ofantliga resurser till sitt förfogande för sin valkampanj. De få sociala projekt, som riktar sig till landets allra fattigaste och som startades upp under den nuvarande regimen, riskerar nu att avbrytas.

Guatemala är ett våldsamt land där det 30-åriga inbördeskriget satt djupa spår hos människor, och problemen med fattigdom och analfabetism är ofantliga.

– Att valet går rätt till är en förutsättning för att en demokratisk process ska kunna starta i Guatemala. Därför är det viktigt att internationella valövervakare finns på plats. Vårt bidrag som valobservatörer bidrar förhoppningsvis till att kvinnors ställning stärks, avslutar Amine Kakabaveh.

Valet i Guatemla 11e sep är ett ödesval för landets fattiga

Jag ska bevaka valet den 11e sep i Guatemala tillsammans med Ann Margarethe Livh m.fl från vänsterpartiet.

Valet den 11.e september är ett ödesval för Guatemalas fattiga och för Guatemalas kvinnor.  För bara någon månad sedan stoppades  regeringspartiet UNE,s  presidentkandidat Sandra Torras från att ställa upp vilket lett till att UNE nu inte har någon kandidat.  

Ansvariga myndigheter  (Tribunal Supremo Electoral) vägrar registrera 21av  Frente Amplios borgmästarkandidater  i 9 olika valdistrikten. Frente Amplio är en koalition som består av de två vänsterpartierna URNG och ANN samt VIRNAQ som är ursprungsfolkens parti. Deras gemensamma presidentkandidat är fredspristagaren  Rigoberta Menchu.  Att stoppa kandidater  är självklart olagligt, men lagen respekteras inte i Guatemala., där den yttersta höger och olika drogsyndikat har makten. Högerkrafterna och drogsyndikaten  kandidat är   generalen Otto Pérez som har ofantliga resurser till sitt förfogande för sin valkampanj.  De få sociala projekt, som riktar sig till landets allra fattigaste kvinnor och barn som startats under den nuvarande regimen kommer självklart inte att stödjas av högern.

Guatemala är ett våldsamt land där det 30-åriga inbördeskriget satt djupa spår hos människor, och där fattigdomen och analfabetismen är ofantliga. Ett lagligt val är en förutsättning för att en demokratisk process ska kunna starta i Guatemala. Därför är det  viktigt att internationella valövervakare finns på plats.