Monthly Archives: april 2011

Reserapport: Guatemala

Studieresa till Guatemala 14-25 april 2011
Jag och Ann Margare the Livh gruppledare i Stockholms stad för (V) åkte på inbjudan av FLACSO (Formacion De Cientistas, ett forsknings- och utbildningscenter) inom socialt arbete och sociologi, som finns i 13 latinamerikanska länder. Den är startades 1987 i Guatemala.

15 april 2011, besök på den svenska ambassaden i Guatemala City

Kvinnors situation
Kl.09 besök på FLACSO- möte med Walda Barrios Klee, projektansvarig gällande genusforskning (bl.a. mäns våld mot kvinnor) samt vice presidentkandidat för organisationen/partiet URNG, (Unidad Revolucionario Nacional Guatemala) och Anna Sivie koordinator i genusgruppen. Både Walda och Anna jobbar 25% på en av programpunkterna inom FLACSO, den som gäller bl.a. genusforskning. De menar att jämställdhetsfrågor och genusarbete har låg status i Guatemala. Det är tack vare SIDA och det svenska biståndet som det görs, annars stödjer inte den egna regeringen.

Walda menar att det bara är internationella kvinnoorganisationer som t.ex. UNIFEM jobbar med kvinnors hälsa. Våldet mot kvinnor är extremt. Fattigdom är den främsta orsaken. Våldet mot kvinnor är omfattande bland Mayaindianer. Walda menar att det finns också mycket etniska motsättningar med fattigdom och analfabetism som tvingar fram machokultur och våldet mot kvinnor och barn.
Det finns ett växande antal sociala rörelser i landet, höger som vänster. Men kvinnokampen är mycket svag. URNG är det enda politiska partiet som har kommit längre och har könskvotering på 30 procent.
Kollegan Anna jobbar främst med latinska kvinnor som har migrerat till USA. Hon är chefredaktör för ett feministiskt magasin. Som socialarbetare jobbar hon med kvinnor via en radiosändning. Där ges råd och stöd till kvinnor som inte vet om sina mänskliga rättigheter eftersom de inte kan det engelska språket. Sändningen sänds online via Internet. Våldet är mycket utbrett i Guatemala och det har tyvärr förstärkts i och med inbördeskriget och fattigdom, säger hon. Kvinnor är otrygga då misshandel inte anmäls för polis. Bland indiankvinnorna är våldet omfattande, mer än 80 procent är analfabeter. Det svenska biståndet inom FLACSO ger de möjligheter att hålla seminarier och utbildningar för kvinnor om bland annat Eko-feminism och kvinnors deltagande i politik i hela Latinamerika.

På eftermiddagen besöktes en utställning som visar de etniska motsättningarna bland de folkgrupperna i Guatemala. Det finns 22 nationella minoriteter. En av de största utmaningarna är diskriminering av mayaindianer. Syftet med utställningen är kulturhistoriska, studenter och andra intressenter ska upplysas om de olika samhällsproblem som råder i Guatemala till följd av den omfattande diskrimineringen. Sedan 2002 finns en diskrimineringslagstiftning men i praktiken fungerar inte denna eftersom det är svårt med attitydförändringar bland befolkningen. Regeringen har ambition att motverka etnisk diskriminering. Det behövs ekonomiska resurser för utbildning och implementeringen av diskrimineringslagstiftningen både gällande etniska grupper men också jämställdhet, enligt vår guide Simona, som är forskare på FLACSO. Hennes forskning handlar om urbefolkningen dvs. Mayaindianer. Hon menar att Mayafolket utgör 80 procent av befolkningen men trots detta så är de i alla avseenden, ekonomiskt, politiskt, socialt och kulturellt i underläge. Under fascistregeringen fick tre indianer aldrig samlas då de av polisen anklagades för att organisera ett uppror mot systemet. Därför fördes de ofta till fängelse eller blev misshandlade och hotade. Den etniska utrotningen och inbördeskrigets spår lever fortfarande kvar. Dessa delade landet och befolkningen isär. Fattigdomen är utbredd särskilt bland Mayaindianer, 7 av 10 är fattiga i landet. Under kriget, när USA bombade landet, flydde mer än en miljon ditt.
Under de senaste tre åren är styrande makten socialdemokratisk. Den har försökt på olika sätt kompensera mayaindianerna i landsbygden genom olika sociala projekt, genom att dela mat kassor, pengar och ge vård och omsorg i syftet att de fattigas barn ska gå i skolan istället för att befatta sig med den organiserade och utbredda brottsligheten och våldet. Simona menar att det bara är plåster på såren. Mayaindianernas mark exploateras av stora och små transnationella företag från USA och länder inom EU. Regeringen är för svag för att stoppa dessa företag.

Ambassadören Michael Fruhlin berättar för oss att det råder stora klass- och etniska klyftor. Barn- och mödradödlighet är omfattande, trots att det finns enorma rikedomar. Interna beväpnad konflikt höll på länge. Gerillan besegrades på 80-talet. Fredsprocessen kom igång under 90- talet. Sverige har haft stor inverkan under denna process. En fredsplan presenterades 1996 och delar av den var inte bra då man gjorde upp med rika ledande politiker och kapitalister. Vänsterns oförmåga och svaghet hade spelat roll. Fredsavtalet led till olika sanningskommissioner, resultatet av deras arbete visar att alla brott begångna av militären. Indianerna, män, kvinnor som barn drevs till läger och mördades. Mindre än 10 procent av brotten begicks av gerillan. Kristdemokraterna hade makten i 25 år men har försvunnit. Partido Patriot, ett högerkonservativt parti, har funnits i ca 10  år. Personlighet är viktig inom politiken. Den finns 185 kongressledamöter/riksdagsledamöter men 79 av dessa har bytt parti. Det finns inte riktigt partier med politisk agenda utan det är valmaskineri som kännetecknas av klientelism.

Fruhlin berättar vidare om den utbredda organiserade brottsligheten. Guatemala är et transitland till flera länder som Colombia, Mexiko, till EU m.fl. för drogtransporter. Våldet är omfattande- antalet mord är 17 stycken per dag och 2010 mördades 6000 personer. Mer än 700 är kvinnor.
Korruption är utbredd i landet, flera av ledande politiker inom högerpartierna köper sitt inflytande och röster under valrörelsen.
Organiserade brottslingar köper till sig röster. Detta är ett bekymmer för alla. Den djupa fattigdomen kan leda till att organiserade brottslingar får ännu mer inflyttande under valet.
Det finns borgmästare i 133 kommuner. De har immunitet och kan lätt komma undan rättssystemet. Han hänvisar allt ovan till en rapport som International Crises Group har skrivit om brottslighet i Guatemala.
Polisen är dålig upprustade. Det finns mer än 25 000 privata vakter som anställs av medelklassen, diplomater, hotell och andra ställen som hyr. Dessa säkerhetsvakter är många fler än den nationella poliskåren.
Sverige via ambassaden ger bistånd till det s.k. kategori två-länder; konflikt- eller postkonfliktländer som t.ex. Guatemala, Bolivia och Colombia. Samarbetet gäller 2008-2012 och innebär en satsning på 170 miljoner kronor på år. Tre huvudområden är centrala: 1. stöd till demokrati och MR, 75 procent av biståndet. Stödet är till sociala rörelser, för att stärka rättssystemet, samt ge krediter till bostadsbyggande i vissa orter. Sedan 1999 finns denna insats. 2. Hälsoprojekt – går till fem olika departement för at motverka barnadödlighet och mödardödlighet. 3. Insatser för ekonomisk tillväxt.
En annan stor insats som Sverige är bidragsgivare till är stöd till CICIG, dvs. internationella kommissionen mot straffrihet som FN:s generalsekreterare har gått i spetsen för.
Om kommande presidentval säger den svenska ambassadören följande, att det råder en starkt polariserad process. Presidents fru Sandra Torres som kandidat för UNE har nyligen skilt sig för att undvika konstitutionella komplikationer. Hon är en stark och skicklig politiker. Hon har väckt starka känslor hos folket, men inte minst hos Partido Patriots ledare som är en general. 2 500 andra partier är registrerade för att ställa upp i valet i september, plus regeringspartiet samt opposition. Ytterligare några personer inom kyrkan och gamla parlamentsledamöter har gått ihop för att ställa upp i valet.
Det finns olika spekulationer att ingen av dessa partier kommer att vinna valet.

Den socialdemokratiska regeringen har satsat statliga bidrag till fattiga barnfamiljer under förutsättningen att de skickar sina barn till skolan. Om transparens inte råder kan detta skapa klientelism – detta märks inte minst i valtider. Presidentkandidaten Sandra Torres är ansvarig för detta projekt. Motståndarna menar att denna reform inte hjälper hela vägen för att utrota fattigdomen.

Sverige ger mycket stöd till valmyndigheten. 25 miljoner av biståndet går till detta ändamål eftersom detta val är mycket speciellt av flera orsaker. För det första, man får inte rösta om man inte är registrerad för att få göra det. Projektet riktar sig främst för att fånga in kvinnor, ungdomar, kvinnliga mayaindianer. För det andra, insatsen är för att motverka illegala krafter. Man satsar på rena valprocesser, vilket innebär att partier måste redovisa hur deras valrörelse har genomförts ekonomiskt. För det tredje, civilsamhället utser valobservatörer för att bevaka att valet går rätt till. Michael F menar att FN skickar valobservatörer, men EU har bristande grundsyn i problematiken. Därför driver Sverige hårt på för att få EU att förstå vikten av att skicka valobservatörer. De svenska partierna borde ha erfarenhetsutbyte med de olika partierna i Guatemala, anser han.

16 april 2011 – besök i provinsen San Jose Escuintle, ca 10 mil från Guatemala City
Möte med president Álvaro Colom vid en invigning av en skola i en av de mest utsatta områdena i Guatemala City. Mer än 80 % av ungdomarna och barnen befattar sig med droger och kriminalitet. Skolan är en del av de förebyggande projekt som regeringen har startat. Claudio Magnifique är skoldirektör, och berättar att denna skola är den enda som finns i området och som jobbar i förebyggande syfte. Skolan är öppen alla dagar för alla åldrar, även på helger ska föräldrarna lära sig att läsa och skriva. Mer än 40 % av barnen är analfabeter. Målet är att 60 % av barnen och ungdomarna ska gå i denna skola. Denna regering har gjort det möjligt för barnen att gå i skolan och för varje barn får familjerna 50 dollar i syftet att inte ge ekonomiska incitament. Innan dess var det en militärskola, d.v.s. tidigare uppmuntrade man ungdomar upptill 30 år att bli soldater genom att ge militärutbildning. Efter 728 timmar ger den nya skolan färdigheter i musik och andra kulturella inslag för de mest fattigas barn. En av lärarna Almara Maldenado menar att programmet är olika i olika delar av landet. Den är anpassad till befolkningens kultur och språk. Projektet ingår direkt under de tre olika departement; utbildning-, kultur- och socialdepartementet. Utbildningsdepartementet möjliggör att det finns lärare och socialdepartementet bygger skolor medan kulturdepartementet står för musik och instrument.

På eftermiddagen besökte vi Antiguva för att träffa Edmundo Urrutia, direktör för postgraduate studies på FLACSO. Han berättade att han just nu jobbar med ett projekt som finansieras av den svenska ambassaden i syfte att öka valdeltagandet, främst för att möjliggöra för kvinnor i byarna att bli registrerade och få id-kort för att få rösta. Projektet har olika inslag, t.ex. via radiosändning. Edmundo menar att processen är lång och går långsamt. Många kvinnor äldre än 18 år är inte är registrerade. Kvinnogrupper de som är värst drabbade av fattigdom och analfabetism.
Ett stort problem som hindrar en demokratisk valprocess är att varken staten eller valmyndighet har kontroll över partiernas och mediers resurser. Korruptionen är omfattande. Stora förteg betalar partierna för att vinna valet för att sedan i gengäld få tillbaka politiska tjänster. Det gäller samma för andra kriminella verksamheter som exempelvis droghandeln. De ger pengar och stöd till partier för att vinna valet. Dessa kriminella får i sin tur mycket stöd av partier vilket är svårt att bevisa formellt.

17 april besök i Pananjachel i Solola-provinsen, 25 mil utanför huvudstaden

Möte med landshövdingen Elenna Yojcipan, den enda kvinnlig landshövding med indianursprung i landet.
I Sololo-provinsen är mer än 96 procent av befolkningen mayaindianer. Det talas fyra olika språk och finna olika stammar. Majoriteten av kvinnorna jobbar inom textil- och hantverksbranschen som ger inkomst både till kommunen och familjerna.
Detta är ett väldigt fattigt område som har drabbats av naturkatastrofer. Flera tusen människor har försvunnit. Patriarkala strukturer har ett stark fäste, vilket har försvårat för kvinnornas deltagande i politiken och för att utbilda sig. Elenna är själv en kvinna som i vuxen ålder har utbildat sig. När hon var 12 år mördades hennes mor framför Elennas och hennes yngre systers ögon. Det var regeringens agenter som mördade hennes mor som ledare för mayaindianer. Elenna har gått i moderns fotspår genom att arbeta politiskt och organisera mayaindiankvinnor. Posten som landshövding ställde till med mycket problem från alltifrån de politiska motståndarna till UNE- partiet, men också från männen, säger hon.
Ingen i länet ville ha en kvinnlig ledare och när de röstade så hade alla lagt nejröster på henne. Massprotesbrev skrevs till parlamentet och presidenten. Trycket var för hårt men hon stod på sig och lämnade inte posten. Tack vare presidentens och Sandra Torras stöd kunde Elenna motstå trycket. Hade Torras inte funnits som kvinna i ledande position skulle inte någon kvinnlig politiker som Elenna klara av sitt ämbete och trycket , hävdar Elenna.
Det är första gången i landets politiska historia att en regering som UNE satsar på kvinnor och särskilt mayaindiankvinnor. Flertalet av kvinnor är analfabeter. Flickor gifter sig tidigt och de är själva barn när de får barn. De blir hemmafruar och männen familjeförsörjare. Analfabetism är omfattande bland båda män och kvinnor. Ingen har satsat på urbefolkningen, därför är många generationer är analfabeter bland mayaindianer. Nu satsar regeringen via projektet ”Min Familj ska fram” på skolgång för barn och vuxna samt andra sociala projekt som rör t.ex. hälsa och produktivitet. Projekten är direkt under Sandra Torras, satsningar på utbildning för kvinnor, demokratideltagande, MR, satsning mot våldet i nära relation, mot mödradödlighet som är väldigt högt i landet samt att öka kvinnors valdeltagande, är bara några exempel. Elenna berättar vidare att regeringen ger i uppdrag till motsvarande SCB att undersöka om levnadsstandard, som utbildning, boende, inkomst osv. och utifrån SCB:s mätning och resultat stödet ges via de olika sociala och hälsoprojekten. Motprestationen är att familjerna skall kunna investera i miljöarbete, krediter att bygga bostäder, satsningar energi m.m.

18 april besök på Comedores Solidaritets hus, för fattiga och hemlösa i Guatemala City. Vi besökte andra delar av Sandra Torres’ projekt, där vi såg matsalar/matkooperativ som finns sedan september 2008. Denna reform är inspirerad av Brasilien.  Här kommer samhällets mest fattiga och hjälp behövande. Båda vuxna och barn kommer dit för att få mat och hälsoundersökning samt socialtjänstens dagligen, ett tillfälle även för sociala myndigheter att träffa dem. Ett bra tillfälle också att plocka de barn och ungdomar som rymmer hemifrån innan de hamnar i olika kriminella gäng får socialtjänsten fånga dem. Matreformer finns i olika former för de marginaliserade befolkningen. Det är antingen mat kassor som delas ut i fattiga byar och områden som är drabbat av naturkatastrofer och utsatta områden eller mat kooperativ där folk kommer och får frukost och lunch.  Gnadeiendeg Ademendeg som är chef på matkooperativet berättar vidare att de olika sociala projekt som regeringen upprättat är viktiga för att fånga barn och ungdomar innan de hamnar i kriminella gäng.

På eftermiddag 18 pril, besök på socialdepartementet träff med rådgivaren Efrain Catalan.

Han berättar att socialprogrammet är ett Milanium mål från fattigdomsgränsen till impoworment , jämställdhet och utbildning. Målet är att öka deltagande bland 6-16 åringar och nå denna målgrupp både utbildningsmässigt och hälsoaspekt. Projektet är permanent och kontrolleras var tredje månad för att se om barnen går i skolan och genomgår hälsoundersökning. I samarbete med lokala organisationer får kvinnorna ett kontrakt/avtal och i utbyte från hon/familjen pengar för att deras barn ska gå programmet.

Både läkare och lärare ska ha godkänt att barnen har gått programmet. Det finns visa kriterier för vad fattigdoms gränsen går: tex hushållens standard, att familjen har badrum, sovrum och att man tjänar 10% av BNP. 50% av Guatemalas barn lever under fattigdomsgränsen. De får inte riktigt näring och bra mat. Det är i själva verket inte så stora summor som familjerna får. År 2010 har 85 tusen kvinnor och unga flickor som var analfabeter deltog i programmet och för 2011 uppskattas att 150 tusen ska delta.

19 april åkte vi kommunen San Marin Jilotepekue 10 mil från Guatemala City  för att se hur man implementerar det socialprogrammet som är Sandra Torres och regeringens reformer i de fattiga Indianbyarna. Det var tusentals kvinnor och barn som köade för att hämta sina matkassor och månadsbidrag.  Remigia Achbal Vaskoez menar att programmet stärker kvinnors ställning inom familjerna. Det hjälper hundratusen barnfamiljer i de fattigas barn i byarna att gå i skolan. En annan kvinna som är från byn Shipila Sectorz menar att programmet ger det som familjen inte kan ge barnen.. Gloria Elizabeth som är mor till fem barn gifte sig när hon bara var 15 år gammal. Hon tycker att det är viktigt att kvinnorna ska få bidraget annars om männen ska få dem kommer de att dricka och äta upp med pengarna. Torres program är populär hos kvinnorna säger hon. Kvinnor från ID genom att delta i programmet.

Viceborgmästaren Ovidio Garcia jobbar aktivt för att byarna ska få rent vatten. Maria Lucia Corrocich rektor i byns skolan menar att våldet mot kvinnor och barn är omfattande.

De samarbetar med UNICEF för att utbilda kvinnor att våga anmäla misshandel.

På eftermiddagen 19 april träffade vi Sandra Torres på Conquistador Hotel i Guatemala City.  Hundratals kvinnor och män som är politiskt aktiva i olika kommuner samlads för att lyssna på Torres. Sandra Torres pratade mycket om fattigdomen som inga andra regeringar har bryt sig om. Solidaritet och kvinnokampen var viktigt i hennes tal.

Senare på kvällen 19 april träffade vi borgmästaren från Jeanette Ordonz från San Charistorbal.

Det är unikt i hela landet att båda borgmästare och viceborgmästaren är kvinnor, säger Jeanette.

San Christorbal är den första kommunen där analfabetism finns inte kvar. Via programmet ”Jag kan” från Kuba har läskunnigheten ökat. Det var en kvinna från Kuba som har programmet hjälp till självhjälp för barn, ungdomar och äldre upptill 84 år har fått gå programmet, berättar Jeanette. Analfabetismen var 40 procent bland kommunens sjutusen invånare för men nu sjunkit till 2 procent.

20 april kl.07.00 möte med Ruth Delvalli från kommittén för mänskliga rättigheter.

Arbetet med mänskliga rättigheters är inte prioriterat även om alla departement har en egen organ som ska arbeta med frågan så det mycket brister i  implementeringen av arbetet i det dagliga arbetet. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter går före Guatemalas egna lagar, men arbetet är obefintligt och brottet mot mänskliga rättigheter har varit så omfattande i så många decennier utan att ställa de ansvarliga inför rätta. När det diskrimineringen av kvinnor och barn så har tradition och kulturen hindrat och stått i vägen. Om en kvinna får ett utomäktenskapligt barn får barnet inte registreras därmed blir han eller hon identitetslös.

Mayafolket är mycket diskriminerade, kyrkan och protestantismen som är fundamentalister  har  mycket inflyttande på landsbygden. Detta är stor hinder för att främja kvinnors rättigheter särskilt mayakvinnorna. Mayafolket är lika diskriminerade här i Guatemala  som romer i Sverige och Europa , hävdar Ruth.

20 april möte med riksdagsledamöter från Une-partiet, Dicada Back , Mirza Judith Arreaga.

Av 158 ledamöter finns bara 19 kvinnliga ledamöter i parlamentet. 9 av dem var invalda från Unes-parti men tre av dem har gått över till andra partier. Det klassiska problemet är att många byter parti under mandatperioden, menar  Mirza Judith. Une hade 51 ledamöter men 21 av ledamöterna har bytt parti. Många bli köpta säger hon. Vi ledamöter måste finansiera allt själv inför varje val. Detta försvårar situationen för kvinnorna särskilt. Många ledamöter har kontakter med företag som i sin tur avkräver när man så väl har kommit in i riksdagen. På så sett blir många köpta av företag och de rika. Det är unikt att det finns 6 kvinnliga kongressledamöter och 6 borgmästare, och samtliga är från Une-partiet.

Eftermiddagen 20 april besök i Comalapa.

Vi var bjudna av organisationen Acoccua vars ordf. Victor Hugo bjöd jag till Sveriges riksdagen i våras för att berätta om Mayaindianers situation i Guatemala. Vi träffade Sara Dalila Mux vice ordf. samt Maria Concepcio Velasgvez Tzaj sekreterare för Acoccua organisationen i Comalapa. Acoccua är bildad 2001 och kämpar för indianbefolknings rättigheter eftersom Mayaindianerna har varit diskriminerade mer än någon annan folk grupp i Guatemala. Sara och Maria berättar att de arbetar mest med de äldre kvinnorna som har varit mest utsatta för mycket grymt förtryck. Folket i byarna har blivit utsatta för försummelse ekonomiskt, kulturellt och socialt menar dem.

Kvinnorna räknas som sjätte och sjunde andrahands medborgare i byarna. De är analfabeter utan makt och inflytande. Kvinnors hälsa är dålig. De föder fortfarande hemma och det saknas förlossnings utrustning. Det mor och farföräldrar som hjälper till med barnen. Det finns stark samband mellan hälsa, utbildning och välstånd för kvinnor och barn säger Sara. Kvinnorna har jordbruket och de produkt de tillverkar som handverk, kaffe och andra saker måste de kunna sälja på marknaden. Tyvärr finns inte ofta plats för att de ska sälja sina produkter heller. Kvinnorna menar att regeringen har ambition att utbilda våra barn och kvinnor men i Guatemala saknar man utbildade lärare och bra läroböcker. Det finns en ”interkolonialsim” som vill uttränga Mayaindianer till bergområden. Men vår jord, vatten och mark är exploaterade  av stora företagen. Fattigdomen ökar ännu mer när vi blir berövade mineraler och andra naturtillgångar. Det är brist på rent vatten. Många lokalpolitiker tar emot pengar av företagen för att exploatera vår mark och jord. De använder jorden på det sätt som överklassen vill genom att odla spannmål som de vill ha. Vi mayafolket vill ha majs och andra saker. Jorden är näsan förstörd och de är svårt för oss att få de produkter som våra barn bli mätta på. Varje familje har mellan 5-10 barn och det behövs bra man och näring för dem.

Organisationen Acoccua jobbar mycket med miljöarbete också. Den plats som de håll seminariet för oss då hela byn kom och lyssnade var en soptipp som de hade gjort rent och byggde ekologisk plats för barn att leka och för vuxna att vistas i. Indianbarn och kvinnor måste lära sig att ta hand om miljön. Allt i världen och Guatemala också är på de rikas villkor därför våra barn ska lära sig att hantera miljön och utbilda sig för att vara borta från våld och kriminalitet, menar en annan kvinna vid namn Elisabeth.

21 april efter 10 timmar bussfärd kom vi fram till Horizonte i norra Guatemala

På morgonen samma dag träffade vi Anna Lura i Horizonte, ett landsområde som ingick i fredsavtalet för grillan FAR (Faerzas Armadas Aebeldes) och URNG ( Unidad revolucionario Nacional Guatemala). Ann Lura är projektansvarlig för fisk odling som är kooperativ för hela befolkningen sedan fredsavtalet. Ann Lura jobbar för ANN ( Alianza Nueva Nacion). Efter fredsavtalet har före detta grillan splittrades till ANN och ORNG. In för kommande val i höst har de bildat allians tillsammans med Rigoberta Menchus organisation Winaq samt 62 andra som utgör student- och arbetarrörelsen m.m. Alliansen heter Frente Amplion och med har Rigoberta Menchu som presidentkandidat.

Anna Lura berättar att kvinnornas situation i Horizonte är annorlunda. Mer än 70 procent av kvinnorna jobbar för att försörja sig. De har det mycket bättre förhållandevis än kvinnorna i andra delar av Guatemala, Även om den socialkontrollen är stor och patriarkatet dominerar men kvinnors ekonomiska oberoende förstärker deras position. De jobbar inom kooperativet, kycklingodling, böner och andra produkter.

21 april kl.10.00 möte med, (Komen-Dante) Pablo Monsanto, ledare för ANN (Alternativa Nueva Nacion Guatemala). Vi träffar honom i Nueva Horizonte, den före detta gerillans läger i norra Guatemala. Grillan fick köpa detta landsområde mot lån med stöd av FN:s organ. Det är ett dyrt lån att betala tillbaka. Under fredsprocessen var vänster helt krossad och de hade ingen annan chans än att köpa landsområdet mot ett högt lån.  Hela norra Guatemala styrs av högern därför finns det mycket hat och mot vänster och lägret. Regeringen hjälper inte eftersom själva projektet att äga land är kontroversiellt. Guatemala är ett fattigt land och regeringen får inte hjälp från andra Latinamerikanska länder som tex Alba. President Kolom vill inte heller ingå i Albaprojektet. Kolom sitter i rävsax. När Honduras president gick med Alba blev det militärkupp. Man hade försökt även här i Guatemala men ett mord förekom. Presidenten är mycket pressad från höger som avskyr Alba. Det som folket i Horizonte får ekonomiskt stöd med är fiskodling, läkare och utbildningar. Vidare berättar Pablo Monsanto att barn och ungdomarna identifierar sig med vänster här i Horizonte. Ungdomarna och kvinnorna har organiserat sig och de vill konstruera ett samhälle och framtid för sina barn.

Inför valet i höst har Ann och ORNG tillsammans med Winaqs organisation bildat Frente Amplion. Man har försökt nu i två år för att detta projekt bli möjligt. Det är inte lätt att förhandla då det finns så många skilda intressen. Mycket handlar också om förtroende, sedan inbördeskriget har folket, politiska partier särskilt vänster så splittrade . Vänstern har inte löst tidigare problem och konflikter. Den saknar totalt resurser. Alla medier ägs av en grupp höger makt i landet. Finns hundratals organisationer som har anspråk på att få vicepresident posten.

Pablo Monsanto har föreslagit olika råd i varje län för att förhandla med Winaq och ORNG. Rigoberta Menchus ordg Winaq har ca tjugotusen medlemmar och ANN och ORNG tillsammans sextitusen. Winaq identifiera sig med vänster kampen för urbefolkningens rättigheter har varit vänsterns hjärtefrågor.

Guatemala har 6,5 miljöer röstberättigande och 300-hundratusen förväntas att rösta på vänster vilket utgör 7 procent och detta möjliggör att gå i allians med Sandra Torres, säger Komen-Dante Pablo. Han påpekar landets konstitutionella problem  som sätter den personliga intressen framför den politiska därför har 80 kongressledamöter har blivit köpta av höger partier.

21 april möte med Caslido ordf. för kooperativet i Horizonte. Han berättar att det finns 7 kooperativ i Horizonte alltså i norra Guatemala. 400 personer jobbar med olika former av jordbruks produkter. Han menar att detta är ett sätt för grillan att integreras i sina  normala liv efter flera decennier v krig och grilla liv på bergen.

I skolan ingår undervisningen tex moralmålningar. Många barn har lärt sig måla om sin historia och landets historia osv. Barnen äger själva sitt bibliotek och organiserat sitt dagliga arbete och sin skolundervisning. Under lektionerna diskuteras varför hade man krigat vad kunde man göra istället osv. Alla barn i Horzone har rätt till förskolan och hög och mellan- stadiet. De för tre måltider grattis. En stor del av kampen var att befria kvinnorna från hemmet därför förskola och skolan för barnen betyder att frigöra kvinnorna. Om föräldrarna separeras så är det allt mamman tillsammans med barnen som får bo kvar.

21 april kvällsmöte med Rony Eucebio Figueroa Santos

När vi ficklandet efter fredsavtalet var det bara öken. Men vi har planterat fruktträd till varje hushåll så att alla har egna tropiska fruktträd, enligt Rony. Grund tanken var från början att alla om bor i Horizonte ska få mat med bra kvalité. Vi lever mycket ekologiskt och det skapar rättvist och välstånd därför hälsan är bättre hos befolkningen och särskilt barnen. I lägret föder kooperativt boskap, höns och fisk sedan delas det utifrån behov till alla familjer så att de blir självförsörjande.

Vi fick en rundvisning i fältet och i lägret hälsa på några familjer och deras barn.

Vi besökte även skolan men det var stängt pga påskhelgen. Moralmålningarna och barnens konst och arbete kunde man se på vägarna utanför skolan.

Horizonte kan inte kombineras med något annat samhälle i Guatemala. Detta levnadssätt att äga gemensamt och  dela med varandra ska vara inspirerande. Att visa att det går att göra skillnad.

Jag frågade då Rony om hur kunde grillan lyckas med detta projekt i Horizonte- skapa ett helt annat samhälle vid sidan av. Hans varar, när grillan kom tillbaka från bergen var de flesta unga – barn till bönder. Men efter fredsavtalet stannade vi i vårt hemland och studerade. De flesta var analfabeter då, men alla hade lärt sig att läsa och skriva på berget under tiden som grilla. Den ständiga nyfikenheten och utbildning har resulterat i att alla idag har idéer och utvecklar sitt land.

Vi besökte även fiskodlingen, en liten sjö där Juan Doming Enriues har ansvaret för fiskekollektiviet. Folk jobbar volontärt.. Detta arbete omsätter 400 arbetstimmar i månaden. Varje personer tilldelas  timmar arbete om daget för att allt ska fungera och alla ska ha mat på bordet- ett kvalitativt sådan säger Rony och får medhåll av Juan.

22 april  möte med Elena Camdelaria som sitter i styrelsen för kvinnoorganisationen i Horizonte.

Elena berättar att kvinnorna började organisera sig när de kom i gång med kooperativet. Först utbildade de sig och sedan lärde sig hur man organiseras sig. De flesta talar mayaspråk, tex Qegchi och kvinnorna har utbildats sig till Qegchi och spanska. Många kvinnor arbetar inom handverk och tillverkar olika produkter för att försörja sig. Tillskillnad från andra delar av Guatemala har kvinnorna i Horizonte kommit mycket längre, därför att de var med från början och konstruerade sitt samhälle säger Elena.   Att kvinnor kan ta plats och organisera sig samt jobba utanför hemmet är enormt framsteg. 240 kvinnor har utbildat sig och iden har spridit sig till andra delar av norra Guatemala. Många kvinnor är medvetna om sina mänskliga rättigheter. Detta har resulterat i att kvinnor får mycket gehör får sin sak, tex på FN:s dag i 25 nov kommer flera hundra kvinnor från olika håll till Horizonte för att fira och för att många behöver råd och stöd. Många män har lämnat landet därmed sin familj. Även om lagen ger kvinnan rätten till egendom och boendet men många av de män som lämnar sina barn och fruar står för banken och boendet därför situationen försvåras betydligt mer för kvinnorna.

I tredagar brukar de ha olika aktiviteter för kvinnor i form av workshops, seminarier och kulturella inslag. Även barnen och ungdomarna får sitt program.

22 april besök i Tikal, möte med Ida- den första den första kvinnliga riksdagsledamoten i Guatemala.

Ida jobbar inom ANN och aktiv inom kvinnoorganisationen. Hon har kämpat hårt för kvotering. Patriarkatet släpper inte ifrån sig makten frivilligt om lagen inte tvingar därför måste kvotering tvinga fram kvinnors position inom makten säger Ida bestämt.

Två dygn alltså påsk helgen 23-24 besökte vi ön Flores. Och 25 åkte vi 10 timmar bussresa tillbaka till Guatemalas City för färd till Sverige .

Sedan jag har kommit tillbaka från Guatemala, så har jag anordnat ett stort seminarium på riksdagen i samarbete med Guatemala föreningen i Lund. Följande personer från de olika organisationer och institutioner samt  politiska partierna medverkande:

Victor Hugo Velasco ,mayaindiansk ledare från Comalapa, arbetar med  ACOGA inom det civila samhället i Guatemala.

Han kommer att göra en presentation av förväntningarna på demokrati i Guatemala utifrån mayafolkets perspektiv.

Carla Sandoval, har arbetat länge med utvecklingsfrågor i Guatemala, bland annat med Sidafinansierade projekt. Numera arbetar hon med Caritas i Belgien.

Hon kommer att tala om kopplingen mellan demokrati och bistånd i Guatemala.

Virgilio Alvarez, Flacsos verksamhetschef. Forskare, sociolog med inriktningen på utbildningsfrågor.

Han kommer att behandla aspekter av innehållet i det politiska panoramat kopplat till den verkliga ekonomiska maktutövningen i Guatemala.

Julio Melgar, från UNE (socialdemokraterna), det regerande partiet.

Syftet med Julios presentation är att reflektera kring utvecklingen av de sociala policy för att bekämpa fattigdomen i Guatemala och vilka utmaningar förekommer inför valet i september 2011. Dessa sociala program har genomförts av den socialdemokratiska regeringen sedan 2008. För första gången i Guatemalas nutida historia finns en rimlig chans för att ett politisk parti kan bli omvald.

Julio Mora, ANN ( Alternativa Nueva nacion) kommer att presentera den revolutionera hållningen inför valet 2011.

Jag kommer att åka som valobservatör under valden 12 sep i år. Inför det har jag och Ann – Margarethe Livh initierat att bilda en grupp tillsammans med flera kamrater och vänner för att anordna en solidaritets kväll inför valet. Hjälpen ska gå till Frente Ampio. Det blir 19 aug.

Annonser

Varför la jag ned min röst i frågan om Jasplan till Libyen

Riksdagen fatta beslut i frågan om att bestå militärt insats i Libyen fredagen den 1 april. Men jag har inte röstat för det utan lade ned min röst.

Jag menar att skydda civila i en krigssituation mot en diktator som bryter mot folkrätt och mänskliga rättigheter är mycket vällovligt. Därför bör man i princip vara för en flygförbudszon när det gäller Libyen. Det hela blir problematiskt när man kommer till frågan om att med stridsflyg skydda civila. Frågan är hur den skall förverkligas. Från både Gulfkriget och Irakkriget, då det talades mycket om hur effektiva precisionsbombningarna var, att man bara bombade militära mål och inte civila. Det visade sig vara nys alltihop. Många civila dödades. Jag har därför varit tvivlande till löften om att man bara skall bomba militära mål. När det gäller den svenska militära insatsen är jag emot den därför att jag bakom den anar helt andra bevekelsegrunder än att man vill göra en insats för folkrätt och mänskliga rättigheter. För vad är det Sverige varit bäst på när det gäller internationella insatser. Inte har det varit militära sådana utan humanitära. Den svenska militära insatsen är mycket kostsam. Varför åtar sig Sverige inte istället den humanitära sidan av insatsen istället för att engagera sig i den militära? Det vore bättre använda pengar.

 

Vi har stadgat i vårt partiprogram i bl.a. att ”USA och EU-länderna försöker luckra upp FN:s grundläggande tes om fredliga medel och försvar för den nationella suveräniteten mot en
överväldigande medlemsmajoritet som kategoriskt motsätter sig de
mäktiga ländernas rätt att kränka de maktlösas nationella suveränitet. Det innebär inte att FN står maktlöst inför brott mot mänskliga rättigheter. Tvärtom kan FN använda många fredliga medel, inklusive ekonomiska och politiska sanktioner för att förhindra massiva och
grova övergrepp. Ett reformerat och demokratiserat FN får större legitimitet när det ingriper med fredliga och militära medel mot folkmord, brott mot folkrätten och stater som grovt bryter mot mänskliga rättigheter”.

Med bakgrund av det som står i partiprogrammet gör mig också tveksam till en militär insats är att de som varit hetast på gröten när det gäller militära ingripanden är att det är de gamla kolonialmakterna med intressen i Afrika, som Frankrike och England, vilka fortfarande har ekonomiska intressen i Libyen. Så var exempelvis president Sarkozy väldigt tidigt ute och förespråkade en militär insats. I Sarkozys fall handlade det också om att hävda sig inrikespolitiskt mot Marie Le Pens extremt högerpopulistiska parti.

Nato skall leda den militära insatsen i Libyen. Under lång tid har Sverige genom olika avtal med NATO-länder när det gäller t. ex. utvecklingen av krigsmaterial och krigsmaterielexport kommit att glida allt längre allt närmare NATO. Vänsterpartiet är emot en NATO-anslutning och har varit motståndare till dessa olika typer av NATO-samarbeten. Att nu delta i en militär insats ledd av NATO knyter oss allt närmare en NATO-anslutning, som majoriteten av det svenska folket inte vill ha.

Det har talats och skrivit mycket om just JAS-Gripen i debatten. Varför just JAS-Gripen? Varför inte någon annan flygplanstyp? På mig verkar det som en del försvarsvänliga svenska politiker blivit krigstokiga och ser en möjlighet att använda Libyen som ett övningsfält för realistiska övningar när det gäller JAS-Gripen. Ingen säger det, men jag tycker mig känna en obehaglig doft.