Monthly Archives: april 2010

Manliga riksdagsledamöter gestaltar kvinnorättskämpar i pjäsen Seven

Pressmeddelande den 21 april 2010

Manliga riksdagsledamöter gestaltar kvinnorättskämpar i pjäsen Seven

För att uppmärksamma kvinnorättsaktivisters situation och kamp medverkar bland annat Mikael Damberg (S) & Olof Lavesson (M) i en unik uppsättning av pjäsen Seven på Riksdagen (Mittpolen, Riksgatan 2) torsdagen den 22 april klockan 13. Uppsättningen är särskilt viktig då Seven för första gången gestaltas av enbart män.

Runt om i hela världen höjs röster för mänskliga rättigheter. Under det senaste året har kvinnorättsaktivisters kamp uppmärksammats i föreställningen Seven på ungefär 30 olika platser under en turné med Riksteatern. Över 150 personer har medverkat på scen.

Torsdagen den 22 april klockan 13.00 sätter Riksdagens tvärpolitiska nätverk mot diskriminering och förtryck i hederns namn och Riksteatern upp Seven på Riksdagen. Michael Anefur (KD) kommer att läsa rollen som Mu Sochua, som nominerats till Nobels Fredspris, för sitt arbete mot trafficking och sexslaveri i Kambodja och grannlandet Thailand. Fredrik Malm (FP) kommer att läsa rollen som Annabella De Leon, som utsatts för dödshot på grund av sin kamp mot korruption för de fattigas, framförallt kvinnornas och ursprungsbefolkningens rättigheter, Guatemala.

Medverkar gör också Jacob Johnson (V) som Inez McCormack, Staffan Danielsson (C) som Marina Pisklakova, Olof Lavesson (M) som Hafsat Abiola, Mikael Damberg (S) som Mukhtar Mai och Mats Pertoft (MP) som Farida Azizi.

Seven är en dokumentär berättarteater som bygger på intervjuer med sju kvinnorättsaktivister från olika länder. Samtliga har övervunnit omöjliga odds i sin kamp för frihet och rättvisa. Trots att de sju kvinnorna har olika kulturell och religiös bakgrund och har råkat ut för helt skilda saker har de alla en sak gemensamt – en vilja att förändra såväl sin egen som sina medmänniskors situation, en vilja att kämpa för sina rättigheter.

– Det oerhört viktigt kvinnors situation lyfts av män och särskilt av politiska företrädare. Att manliga kolleger från samtliga riksdagspartier ställer upp för att läsa SEVEN är starkt, säger Amineh Kakabaveh (V), initiativtagare till bildandet av det tvärpolitiska nätverket i Riksdagen.

– Seven handlar om sju starka kvinnors kamp. Det känns viktigt att rollerna denna gång läses av män. Det förtryck som sker av kvinnor såväl här hemma som i andra delar av världen är en fråga för alla, såväl män som kvinnor. Detta måste vi alltid komma ihåg och påminna om, säger Olof Lavesson (M).

– För mig känns det viktigt att vara med och lyfta fram dessa frågor eftersom jämställdhetskampen inte känner några nationsgränser. Tyvärr förekommer förtryck av kvinnor över hela världen – också i vårt eget land. Det blir också spännande att uppleva hur dessa starka kvinnoberättelser upplevs när de läses av män, säger Mikael Damberg (S), som likt Lavesson är medlem i nätverket.

Ridån går upp klockan 13.00 vid Mittpolen, Riksdagen (Riksgatan 2). Välkommen att följa sju kvinnors verklighet och engageras i en resa du aldrig kommer att glömma.

För mer information, kontakta Amineh Kakabaveh (V) Telefon: 076-1301236 Mail: Amineh.kakabaveh@riksdagen.se

Eller Riksteatern: Hedda Krausz Sjögren, projektledare för Seven. Telefon 070-6737372

Seven är skriven av dramatikerna: Ruth Margraff, Anna Deveare-Smith, Susan Yankowitz , Carol K. Mack, Paula Cizmar, Catherine Filloux och Gail Kriegel www.riksteatern.se/templates/Produktion.aspx?id=8993

Annonser

Chang Frick från SD gör politik av telefonsamtal på ett fräckt sätt

Vi på föreningen Varken hora eller kuvad blev häromdagen uppringda av en som vid första telefontillfället påstod sig ringa från en tidning, för att i samtalet efter utge sig för att vara en företagare som jobbar med ungdomar. Det dröjde inte länge innan Chang frågade om föreningen vill föreläsa om hedersmord för SD. Svaret var och är naturligtvis ett nej, till ett främlingsfientligt parti som SD. Man har förvrängt det som har sagts i telefonsamtalet (se artikeln här). Sanningen är den att Chang inte har lurat mig utan bara sig självt och sina läsare. Chang Frick påstår sig vara ickerasist men genom att vara med i SD, vars politiska ideologi baseras på hat mot bl.a. människor med annan bakgrund än svenska och detta är inte så svårt att lista ut genom att exempelvis läsa Jimmie Åkessons åsikter i debattartikeln i Aftonbladet från i höstas. Man kan inte säga att man inte är främlingsfientlig om väljer att peka ut enbart vissa människor och deras kultur för att beskriva ett samhällsproblem som till exempel våld mot kvinnor, arbetslöshet, segregation m.m. Problemet för SD:s anhängare är att de inte ens inser att detta händer i skuggan av det samhälle som säger sig stå för allas lika värde – javisst, men bara på pappret. Därför kämpar jag som vänsterpartist och vi inom VHEK mot all form av rasism, fundamentalism, all form av kvinnoförtryck, kulturrelativism och andra former av främlingsfientlighet.

Jag vill inte lägga mer tid på något svar till Chang Frick eftersom svaren och ställningstaganden är så självklara för många andra läsare än de som har kommenterat på Politisk inkorrekts hemsida.

Mitt brev som postades till Chang Frick tidigare ikväll:

Hej Chang,

Det var Amineh här.

Jag vill först och främst beklaga att du valt att publicera en artikel om ett samtal som utom allt tvivel inte hade var en regelrätt intervju, eller ens en officiell diskussion med Sverigedemokraterna. Vad jag vet har du i ett första samtal, där vi bestämde att du skulle ringa senare, uppgett att du var journalist, för att i samtalet efter påstå att du ringde i egenskap av att vara en person som arbetar med ungdomar som drabbats av hedersvåld. Vad ditt privata företag som inte har med något av dessa frågor att göra hade med saken att göra vet jag inte, men det är egentligen bara ytterligare en indikator på att du inte hade ärliga uppsåt med ditt samtal.

Nåja, hade vetat exakt vem det var som ringde och hunnit kolla upp en del saker hade jag ju naturligtvis kunnat koppla namnet till den person som tidigare uppgett sig vara journalist vid diverse tidningar för att få fram önskat material av andra personer. Men sånt är livet, billiga tricks kan ibland löna sig.

Jag vill klargöra ett par saker som inte framgår i din artikel till PI. Naturligtvis har vi som VHEK tackat nej till samarbete med Sverigedemokraterna. Det beror absolut inte på att vi inte gör gemensam sak med politiska partier. Vi har under våren t.ex. inbokade föreläsningar hos SSU och vid Vänsterpartiets kongress kommer vi att ha bokbord på plats. Så att vi nekat att föreläsa för SD, vilket du frågade efter, p.g.a. en policy om att vi inte samarbetar med partier stämmer inte. Vad som däremot är riktigt är att vi inte vill ha med SD att göra, men partier som står för samma värdegrund som oss samarbetar vi gärna med. Vi sitter exempelvis i ett tvärpolitiskt riksdagsnätverk i egenskap av sakkunniga kring hedersvåld och diskriminering, vilket gör att vi i princip samarbetar med alla svenska riksdagspartier.

Detta är ett av bevisen för att du valt att förtänga mycket av innehållet i samtalet. Vi gratulerar att du lyckats knåpa ihop en ytterst vinklad och missvisande artikel. Det som fortfarande är ett frågetecken för oss är varför du valt att ens låta det stå kvar eftersom du själv borde vara ytterst medveten om att artikelns innehåll inte avspeglar det vår förening har sagt, varken genom mig eller genom vårt praktiska arbete. Med stor sannolikhet gör du bäst i att kontakta PI angående detta så kan man nöja sig med den skada som redan är skedd. Din organisation är hatisk mot muslimer och invandrare. Därför är inte trovärdigt det du säger, att du och SD jobbar för jämställdhet och mot hedersvåldet.

Egentligen behöver jag inte ens förklara mig för de människor som redan vet om mig och oss i föreningen VHEK, en organisation som jag redan nämnt är antirasistisk och feministisk. Det säger sig självt, helt enkelt.

Med vänliga hälsningar,

Amineh Kakabaveh